En mulen söndag

Jag vet!!! SUPERDÅLIG uppdatering av bloggen. Jag har bara arbetat så mycket samtidigt som jag sover jättedåligt så jag har knappt varit i närheten av en dator (förutom då jag jobbar eftersom jag står i kassan).

Det som hänt i veckan är inte mycket. Var med Olof på bio. Han fyllde år för cirkus 2 veckor sedan och hans present från mig var att se Narnia: Prins Caspian, på premiären. Den var rätt bra, ungefär som man förväntat sig att den skulle vara. Vackra Nya Zelands vyer, fina medeltiskläder, fantasifigurer i massor och ett krig som de goda självklart vinner med lite magisk hjälp. Men det måste sägas att de tog tid på sig att göra den här filmen. Den första filmen (Häxan och lejonet) kom ju 2005 eller 2006. Så det syntes på hon som spelar Lucy Pevensie att det var ett par år sedan för hon var både längre och såg mycket äldre ut. Men den skulle fungera att se igen, kanske främst för att den var så lång, 2 timmar och 17 minuter, så man behöver se den igen för att se detaljerna. Sen kan en läsning av boken vara på sin plats för att se vad det är som skiljer sig.



Hade min lediga dag i fredags då jag var med Sara ute i hennes mormors stuga i Sillskatan. Vi hade det bra och Sara fotade non-stop. Jag tog mig ett dopp i havet och Sara fotade mina plask. Hon fotade även när jag satt bland en massa prästkragar och några av de bilderna har hon lagt ut på sin blogg (santapola.blogg.se).



Sen hade vi den vansiniga iden att vi skulle ut och springa klockan 7 idag men bestämde oss igår kväll för att sljuta på det en timma så vi sprang Moröhöjdens elljusspår klockan 8 idag. Sara sprang en lite kortare bit men jag lyckades komma ikapp på slutet. Det var kanske 50 meter kvar av spåret innan vi viker av för att ta oss hem igen. Så jag har sprungit 5-6 kilometer idag och tror att jag ska fara ut och åka lite inlines senare idag, om jag orkar.

Har fått veta idag att det är en stor (STOR) svart katt som har markerat revir på våran altan. Så det är "cat-fight" titt som tätt här. Myran jar fått ett jack i örat och ett litet sår under ena tassen, så det är riktigt synd om henne. Familjens och katternas gemensamma mål är att se till att få tillbaka vår altan...med en sprayflaska (fylld med vatten).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0